Jag har tidigare skrivit en del om Julian Assange och hans tolk som användes i första förhöret med honom, det inlägget kan man läsa här.
Idag var det en intressant debattartikel i DN som advokaterna Jens Lapidus och Johan Åkermark skrivit och tog upp det faktum att Assange har rätt, rättssäkerheten i Sverige är inte vad den borde vara. De tar upp några viktiga punkter i artikeln, jag som tolk vill då särskilt poängtera det faktum som de nämner, att brottsmisstänkta som inte förstår svenska inte får utredningen översatt på svenska, och att det blivit vanligare att åklagare och polis anser att den brottsmisstänkte själv ska stå för tolk. Det är verkligen förkastligt tycker jag, att för det första inte få protokollet översatt, att man sedan ska behöva betala för att en tolk ska läsa upp det verkar väldigt snedvridet. Innan en dom har fallit kan det faktiskt vara så att man är oskyldig, man bör då också bli behandlad därefter. Advokaten Claes Borgström säger sedan i en annan artikel att det var olyckligt att "använda Assange som murbräcka". Kanske det, men jag är ändå av samma åsikt som Lapidus och Åkermark, Assange må vara skyldig som de säger, och attackerar bara det svenska rättssystemet för egen vinning, men nog finns det anledning att ta till vara på kritiken.
Som jag tidigare poängterat så är det ett slags lotteri om man lyckas få en tolk som faktiskt klarar av att tolka korrekt. Assange själv fick i alla fall inte en helt kompetent tolk under det första förhöret, fast det vet han nog inte riktigt om. Kanske lika bra det, då hade han haft ytterligare något att klaga på.
Folk verkar ha svårt att fatta, man kan inte vara tolk bara för att man kan tala två språk. I princip inga människor är helt tvåspråkiga. För att tolka i de flesta sammanhang krävs specialistkunskaper i båda språken, detta speciellt när det gäller sjukvård och juridik.
Så länge rättstolkar inte används inom det svenska rättsväsendet kommer rättsäkerheten för människor som inte behärskar svenska vara i fara. Det är hög tid att ändra på det nu.
